nu på sista tiden har tankarna flödat tillbaka till borgafjäll. jobbade där ifjol över säsongen bara. 
tänker på chefen som behandlade en som skit. dåliga arbets-tider. men något jag saknar är folket som jag jobbade med. allt som vi hittade på tillsammans.spela spel, drack, åkte i backen, tog en tripp till dorotea osv osv. vi var som en familj. men sen så drog jag första maj när kontraktet tog slut. stod inte ut en dag till med min chef.  och därmed försvann "min famlij"  knappt hörts av på evigheter.  men så plötsligt addar ngn mig på msn. känner igen mailadressen. och ja, det är pillerill ! (pernilla) äntligen ngn som tänker på mig med.
äntligen får man höra hur alla har det, vilka som fortfarande är tillsammans, vilka som gjort slut, vad alla jobbar med. 
när man själv försöker få kontakt med dom så får man sällan svar :/